Mer pengar ger tätare bemanning, inte mer utbildad personal
Det vore lätt att tro att en bra förskola går att fånga i en enda siffra. Men när vi jämför fyra mått för landets kommuner visar det sig att de mäter olika saker som sällan följs åt: kommuner som lägger mest pengar får fler vuxna per barn, men varken mindre grupper eller mer utbildad personal. Här ser du hur din kommun ligger till på alla fyra, mot riket.
Kommunens förskolebudget följer bemanningen, men inte personalens utbildningsnivå.
Mer pengar ger tätare bemanning, inte mer utbildad personal
Tryck på en rad för att se hela bilden för det måttet. Byt kommun när som helst ovan.
Så ser det ut i landet
Det enda måttet som tydligt följer pengarna är personaltätheten. Mer pengar per barn ger fler vuxna per barn, men knappt mindre barngrupper och inte mer utbildad personal. De fyra måtten mäter olika saker som sällan följs åt.
Vad betyder det för dig?
Skillnaderna mellan kommuner är stora. Antalet barn per vuxen skiljer mer än dubbelt, från 3,6 i Vilhelmina till 7,7 i Uddevalla (riket 5,1). Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen skiljer nästan fyra gånger, från 20 procent i Gällivare till 77 procent i Hammarö (riket 44 procent).
Det avgörande är vad som hänger ihop, och vad som inte gör det. Pengar och personaltäthet följs åt tydligt: ju mer en kommun lägger per barn, desto färre barn går det på varje vuxen. Men där tar sambandet i stort sett slut. Samma pengar ger nästan ingen effekt på barngruppernas storlek, och ingen alls på hur stor andel av personalen som är utbildad. Och de två måtten på trängsel, barn per vuxen och barn per grupp, följs knappt åt: en kommun kan ha gott om personal men stora grupper, eller tvärtom.
Det syns tydligast i kommunerna som bryter mönstret. Munkedal lägger över 200 000 kronor per barn men har ändå 5,5 barn per vuxen, en av de högre siffrorna. Nybro har lika trångt med personal men 71 procent utbildad personal, långt över snittet. Ingen kommun är bäst på allt, och en hög kostnad är ingen garanti.
För dig som förälder: döm inte din kommuns förskola på en enda siffra. Det du bryr dig om, tid med en vuxen, lugn i gruppen och utbildad personal, är olika saker som sällan kommer i paket. Väg de fyra måtten mot varandra för din kommun, och fråga den enskilda förskolan om barngruppens storlek, eftersom den varierar även inom kommunen.
Hur många barn går det per personal i förskolan?
Välj din kommun ovan för att jämföra med riket.
Riket
5,1barn/årsarbetare
Så många barn det går på varje anställd i förskolan. Färre betyder mer tid per barn.
Små skillnader i placering är inte meningsfulla.
Lägst: Vilhelmina 3,6 Högst: Uddevalla 7,7
← Lägre är bättre Varje punkt är en kommun. Markören visar riket.
Källa: Kolada/Skolverket (N11102). År 2025.
Visa högst och lägst i landet
- Vilhelmina3,6 barn/årsarbetare
- Arjeplog3,7 barn/årsarbetare
- Skinnskatteberg3,8 barn/årsarbetare
- Storuman3,9 barn/årsarbetare
- Karlsborg3,9 barn/årsarbetare
- Uddevalla7,7 barn/årsarbetare
- Upplands Väsby6,2 barn/årsarbetare
- Täby6,0 barn/årsarbetare
- Höganäs6,0 barn/årsarbetare
- Strängnäs6,0 barn/årsarbetare
Hur stora är småbarnsgrupperna (1–3 år) i förskolan?
Visa måttet i detalj
Välj din kommun ovan för att jämföra med riket.
Riket
12,5barn/grupp
Så många barn en småbarnsgrupp (1–3 år) består av i snitt.
Små skillnader i placering är inte meningsfulla.
Lägst: Pajala 7,8 Högst: Karlsborg 18,0
← Lägre är bättre Varje punkt är en kommun. Markören visar riket.
Källa: Kolada/Skolverket (N11044). År 2025.
Visa högst och lägst i landet
- Pajala7,8 barn/grupp
- Knivsta8,5 barn/grupp
- Kävlinge8,5 barn/grupp
- Storfors9,0 barn/grupp
- Arjeplog9,0 barn/grupp
- Karlsborg18,0 barn/grupp
- Hylte16,7 barn/grupp
- Lessebo15,2 barn/grupp
- Salem14,9 barn/grupp
- Söderhamn14,8 barn/grupp
Hur stor andel av förskolepersonalen har pedagogisk högskoleexamen?
Visa måttet i detalj
Välj din kommun ovan för att jämföra med riket.
Riket
44%
Så stor andel av förskolepersonalen som har en pedagogisk högskoleexamen.
Små skillnader i placering är inte meningsfulla.
Lägst: Gällivare 20 Högst: Hammarö 77
Högre är bättre → Varje punkt är en kommun. Markören visar riket.
Källa: Kolada/Skolverket (N11023). År 2025.
Visa högst och lägst i landet
- Hammarö77 %
- Ovanåker74 %
- Dorotea73 %
- Degerfors73 %
- Töreboda73 %
- Gällivare20 %
- Jokkmokk21 %
- Kiruna22 %
- Åre26 %
- Pajala27 %
Vad kostar förskolan per inskrivet barn i din kommun?
Visa måttet i detalj
Välj din kommun ovan för att jämföra med riket.
Riket
166 784kr per barn och år
Så mycket kommunen lägger på förskolan per inskrivet barn under ett år.
Små skillnader i placering är inte meningsfulla.
Lägst: Österåker 125 126 Högst: Sorsele 214 372
Varje punkt är en kommun. Markören visar riket.
Källa: Kolada/Skolverket (N11037). År 2024.
Visa högst och lägst i landet
- Österåker125 126 kr per barn och år
- Vallentuna127 389 kr per barn och år
- Munkfors127 543 kr per barn och år
- Täby131 399 kr per barn och år
- Höör135 331 kr per barn och år
- Sorsele214 372 kr per barn och år
- Åre212 396 kr per barn och år
- Ragunda209 635 kr per barn och år
- Arjeplog208 419 kr per barn och år
- Bengtsfors205 255 kr per barn och år
Metod & källor
Siffrorna kommer från Kolada (Skolverket) och avser senast tillgängliga år per mått, vilket visas vid varje mått. Barn per årsarbetare och barn per småbarnsgrupp mäts vid en punktmätning på hösten. Kostnaden är kommunens nettokostnad per inskrivet barn. Andel utbildad personal avser pedagogisk högskoleexamen. Vissa mindre kommuner saknar redovisad siffra enstaka år och visas då som att data saknas. Måtten bygger på register (Kolada) och är stabila mellan år, men flera kommuner ligger tätt, så små skillnader i placering bör inte övertolkas.